Norge

Ja vi tog och for till västlandet mot Stavanger via bla Drammen och Kongsberg. Vi fick trafikinformation efter vägen att det skulle vara hårt väder på fjället! men det kändes avlägset när vi dundrade på mil efter mil i regn! Vi fick instruktioner om att ta på oss mycke kläder för det skulle bli kolonnkörning på fjället, alltså att man åker tillsammans flera bilar och även tyngre fordom, meden plogbil framför. När vi kom till fjälls så var verkligen vägen och vädret som att vända på en hand. Det var "Emil i Lönneberga snöstorm", mmm.. Vi fick stå i en turnell som tunnel heter på Norska och vänta på att plogbilen skulle komma tillbaks. I denna turnell så fick vi lov att stänga av värmen i bilen och veve ned rutorna, för värmen gjorde att det blev som en tjock ishinna på rutan. När vi sedan kom iväg tillsammans så hade folk varningsblinkers på och det blev jag snart varse om varför, just det för det var det ända som du såg av den framförvarande bilen!! Detta var en riktig skräckresa på slingriga smala och ashala vägar. Efter vägen stod det tradare som inte satt på snökättingar.. När vi började närma oss Drarvik så for vi till fjälls för att den vägen var kortare men fy så hal. Magnus och Emelie tyckte att jag överdrev min försiktighet men jag kände ju hur halt det var, så fort jag gasade lite så spann det bara! Jag visste även hur det såg ut på utsidan av vägen då jag åkt samma väg i dagsljus: ett hånfullt trettiocentimeters räcke och sedan stup rakt ner, långt, långt. Till slut fick jag lov att stanna det var jättebrant och det bara slirade! När Magnus "halkat" runt bilen för att byta plats med mig så förstod han och "Memmsan" hur halt det verkligen var. Vi lyckades vända på en femöring och tog långvägen som skulle avslutas med bilfärja, trodde vi, tydligen så hade vi missat den sista! Men Emelie sade att Ingmund kunde hämta oss med båt, jag tänkte då i mitt stilla sinne att fy, sitta i en öppen båt på en fjord i snöstorm!! Men vi hade tur det gick en färja till fick vi reda på men vi fick vänta ett tag.. När vi till sist nådde Drarvik så var klockan halv två på natten, vi startade klockan åtta på morgonen hemma.