Livet är lite som att sortera i en hylla just nu!
Vissa saker måste bara gå bort, som kyrkopolitiken jag känner att jag inte kan ge det tiden som behövs. Min son behöver en pigg och närvarande mamma, inte en som förvisso alltid finns där men som har dåligt med ork och TID, näää nu får det bli lite Bolibompa över livet och att stanna upp och verkligen lukta på de där blommorna som står överallt..
Arten som jag håller på med nu (för att få bli instruktör) är verkligen jättekul, jag har jobbat i en femteklassare och hållt på med olika sociala färdigheter. Barnen har lärt sig dessa bla genom rollspel, och de tycker att det är jättekul!! Men även detta trots att det ger mycket måste läggas på hyllan efter denna termin. Jag vill faktiskt göra klart min kandidatexamen, det skulle kännas bedrövligt om jag bara skulle ge upp den. Vad den sedan leder till är ju en helt annan sak, det får tiden utvisa.

Olika kulturer och förhållningssätt som det i sin tur för med sig tycker jag är otroligt intressant..titta bara på olika kulturer (subkulturer) i kulturen som om vi tänker svenskt och så ser vi tex ett helt annat tänk i tex den undre världen ..
Tänk att vi människor bär på ett sorts gemensamt medvetande som finns i oss och som vi får del av genoom social integration med de sk "viktiga" andra, våra första förebilder utanför den egna familjen. I Sverige tex så är det gemensamma ofta präglat av en naturlig värdegrund (för oss tänker jag) att vi ska vara ödmjuka och toleranta, den gyllene regeln, var en god kamrat, solidaritet och demokrati, ja allt detta är begrepp som jag tror att de flesta av oss kan hålla med om..
Sen så tänker jag på alla invandrare som ska socialiseras in i vårt tänk på ett vis, inte helt det är omöjligt och ovärdigt. Dessa har ett helt annat gemensamt medvetande, där hat mot en folkgrupp kommit genom modersmjölken och demokratibegreppet är ljusår från det som vi lägger däri. Här handlar det om människor som är födda på flykt, som aldrig haft ett hem, där de viktiga förebilderna är soldater, människosmugglare, sexhandlare, drogdealers listan kan bli längre och ännu mer avskyvärd. Vad blir det för värdegrund ur en sån här uppväxt? Kan vi kanske förstå varför det "skär" sig! Vi måste bemöta människor med detta i åtanke. Samtal och information är viktigt när våra gemensamma medvetanden ska mötas och samsas, för det handlar om att behålla sin identitet men att också lära sig att leva i någonting nytt och främmande, att försöka vara ödmjuk och tolerant fast man kommit från ett samhälle där det gäller att "äta eller ätas"..

Oj, vart tog sorterandet vägen i detta då?
Jag har förresten en jättevacker ROSA rosbukett på mitt bord hemma, det blir jag jätteglad av..


over and out

Nämen hejsan

Sedan sist så har det nog hänt en hel del.. Jag har spelat Kornett ett tag vilket är otroligt roligt och klurigt också för den delen. Jag har fått sortera i mina mentala "att göra" listor, måste fundera på vad som är värt att lägga energi på nu! Jag tror att man får försöka tänka som så att vad är det som jag verkligen gläds åt varje dag, vad ger mig mening, kraft och inspiration? Jag sjunger och spelar musik varje dag det skänker mig glädje och distans till allt värdsligt, jag funderar också på hur vi förhåller oss til varandra och varför vi är både så lika och så olika som människor..

Jag tror att vi alla har en slags inneboende kraft som bara väntar på att få komma till användning. Jag tror att vi skulle vara lyckligare om vi hittar tillbaka till vår egen kraft istället för detta sökande utanför oss själva. Kan det vara så att jag ska fokusera på detta och lilla familjen eller tvärt om..

 Jag har följt en rätt så intressant debatt på "fejjan" där en kvinna hävdar att det ända som skiljer kvinnor från män är hormoner och vissa yttre attribut..Intressant tycker jag, bara detta med hormoner är otroligt komplext skulle jag vilja säga och de yttre attributen kan vara att män faktiskt är starkare rent fysiskt än vi kvinnor (generellt). Det finns ett uttryck ja en titel som säger att kvinnor är från Venus och män från Mars eller var det tvärt om, det som uttrycket vill slå fast vid är att det är en klar skillnad mellan kvinnor och män rent fysiologiskt vilket bidrar till en rad olikheter såsom kön, menscyklar, östrogen,testestoron och en massa andra saker.
 Sedan kan en man vara väldigt "kvinnlig" i den bemärkelsen att vi värderat vissa förhållningssätt som kvinnliga och vise versa. Det känns som vi fastnat i ett köns och jämnställdhetsträsk, det det avgörande har med prestige snarare än sunt förnuft. Jag är som de fleta vet och som tydligt framgår på denna blogg kvinna och jag är också otroligt "feminin" med förmågor som skulle klassas som typiskt kvinnliga, och jag är så otroligt stolt över det.
 Jag avskyr att laga punktering, byta olja, bygga ihop en bokhylla,  och konstruera saker, jag kan göra det men varför ska jag göra det när någon som tycker det är trevligt kan göra det istället. Är det fel att det är skillnad mellan män och kvinnor eller att det är skillnad på människor med penis och vagina? Historiskt så har det som är kvinnligt kallats eller kännetecknats som känsla och det manliga som förnuft, kan det handla om att vi gett uttryck för det som samhället påbjöd, jag menar att det fanns en tid då män inte skulle bejaka sina känslor på det sätt som är legitimt idag och att kvinnor "fastnade" i en position där hon inte hade möjlighet att utvecklas. Idag har vi en större förmåga att se bortom våra fysiska kön och se en människa, det är stort tycker jag. Men vad som är beundransvärt, det är att bejaka stitt verkliga JAG.

Det är intressant med alla dessa könsdebatter, kulturer och roller som vi har eller som vi tilldelats. För att komma tillbaka till verkligheten,  på torsdag ska vi äntligen få börja sjunga med kören igen och innan det på onsdag så ska jag spela kornett med min lilla orkester igen, så kul!!
Elin var hemma här för några dagar sedan så jag fick lyssna och känna på magen med lilla bebis i, mysigt. Hon och Ragge tog med sig Darzy upp till Västerbotten. Jag har sol i sinnet och tror på en ljus framtid!! En framtid med kärlek, musik och teologi.

Julkonsert

Jul, Jul strålande jul..
Vilken fantastisk julkonsert vi haft i vår Ulrica kyrka ikväll två föreställningar och näst intill fullsatt kyrka bägge gångena. Vi var tre stycken som sjöng solo i olika sånger och det gick fint. Sen ska vi inte tala om Katarina Pilotti som var gästande artist sjöng med sin man bella note bland annat, såå vackert.
Jag njöt av att stå där och sjunga, med mitt glitter och festkläder, ja jag är nog en riktig DIVA och fåfäng som få. Det känns även som jag börjar få lite mera koll på rösten tekniskt sett, det är verkligen kul.

Världens Fest Malmö 7-9:e september 2012

Fredag 7/9

Klockan 04 ringer larmet, kläder stryks och läggs samman, det sista packas ihop. Duschen mjukar upp en sovstel kropp och tankar av förväntan börjar ta form. Jag äter min gröt och ordnar med en liten matsäck för resan kommer att bli lång ner till Malmö.

Klockan 05

Skjuter jag till min ytterdörr efter ett svagt – Hejdå och på återseende, till den tomma lägenheten.

Klockan 05:30

Jag svänger in på församlingsgården och hämtar upp min kamrat Gun-Britt. Vi säger adjö till Ludvika och vår färd mot ett nytt äventyr tar sin början. Nästa stopp kommer att bli Västerås Domkyrka.

Klockan 07

Vi är framme i Västerås och det är skönt att få sträcka på morgontrötta lemmar, dricka lite kaffe och lukta på Västerås. Vi tar fram vårt bagage och går mot Domkyrkan. Det blåser något alldeles förfärligt och jag muttrar för mig själv, om att inte tagit med vantar och mössa och hur kallt ska det då inte vara i Malmö som ligger vid kusten..

Klockan 17

Efter att vi varit på ”rull” i antal timmar så når vi Malmö! Det är så vackert med hav och båtar en jättevacker stadskärna med gamla hus och nya såsom ”turning torso” och så luktar det continentalt av havet, kryddor, mat och alla människor. Det är soligt och milt och jag som muttrat om vantar och mössa, ja så är det när man bor på gränsen till norrland. Människor sitter ute på alla de serveringar som står till buds och det är som att befinna sig utomlands. Vi missar tyvärr inledningsmässan då vi har fullt upp med att bli av med vårt bagage och att få vaska av sig resdammet.

Klockan 21

Här inleder vi vår färd i detta ”digna” program som helgen erbjuder. Vi går på kyrkospel i S:t Johannes kyrka: Nåd för fem kontinenter. En liturgisk musikhändelse innehållande fem musikstycken skrivna med en utgångspunkt från texter, händelser och ögonblick från fem kontinenter. Inspirerat av allt det jordiska som förenar oss, ” Så är vi fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd” Detta fantastiska begrepp som verkligen tydliggör den världsvida kyrkan och som kommer att genomsyra hela denna helg på ”Världens Fest”. Vi avslutar med denna ”berörande” måltidsgemenskap och strosar sedan ”hem” genom Malmös gator, lätta befriade och förenade..

Lördag 8/9

Härlig början med en riktig ”finfrukost” följt av en mysig pilgrimsvandring till Malmös heliga platser med start vid: S:t Petri kyrka, vandringen varvades med tystnad (man blir så klok och insiktsfull när man promenerar) och psalmsång: Pärleporten, De blomster som i marken bor, och Må din väg gå dig till mötes. Vi gick genom parker och en trädgård som var en otrolig kontrast till staden och denna turning torso, till och med en gammal väderkvarn. En vacker staty som vi såg var den Solrosen som var en skulptur av kvinnan (skapelsens blomma), naken och utsträckt mot himlen omgiven av blomster!

Klockan 10

Seminariet: Ett solidariskt altarbord. Här visades bilder på bostadsområden där man trots, inte alltför goda förutsättningar planterade: blommor örter och grönsaker. Man ser att detta med odlingsgemenskap bryter isolering och utanförskap. Här öppnar man för socialisering och integration. Odlingarna har lockat nya hyresgäster och avflyttningarna har minskat! Barnen är delaktiga i odlandet och lär sig tålmodigt att vänta och vårda om det som växer och gror. Odling har även varit framgångsrikt som metod mot posttraumatisk stress hos flyktingar i samarbete med kompetent personal såsom terapeuter och psykologer. Blommorna till det egna altarbordet kan med fördel odlas av församlingen själv istället för att köpa växter som importeras, besprutas och produceras ur orättvisa arbetsförhållanden!! Den korta perioden som vi inte kan tillgå egna växter så köper vi in Fairtrade blommor!

Detta vore något för vår församling att fundera på som ett steg mot en ”hållbar utveckling”! Odlingen kan kanske bli en del i någon barn /vuxen verksamhet, det blir då roligare att tex se av det som man varit en del av på altarbordet, såsom en härlig vinbärskvist  eller en ros som du själv planterat, gödslat och väntat med tålamod på..

Kristenheten får inte bara spegla de mänskliga relationerna och ord utan handling. Vi måste se till hela Guds skapelse. Vi lever av luft och luften av växtligheten och växtligheten av oss.. Vi behöver förenas över hela skapelsen, så att vi känner vördnad och förundran över själva livet och det som ingår i livsväven. Vi behöver stanna upp och lukta på blommorna.. Gud skapade i begynnelsen jorden och Gud älskade allt, ja helheten. Ur ett befrielseteologiskt perspektiv så finns Gud bland utsatthet, brustenhet och bland det som är hotat, ansvar och kärlek hänger samman, detta är den ekoteologiska utmaningen.

Klockan 11:30

Panelsamtal om: Varför är Svenska kyrkan Internationell? Det första påståendet som dyker upp är att vi är en enda mänsklighet!! – Därför ska kyrkan vara världsvid. ”Panelen” talade utifrån personliga erfarenheter att finnas i världen som kyrka. Nelson Mandelas frigivning är personifierad kyrka och hopp i högsta grad. På Utöya var människor å ena sidan förbittrade över en Gud som låter detta hemska ske, men å andra sidan en befrielse över att en präst som ändå hade tro och hopp i sig fanns där till hands när andras tro inte räckte hela vägen.. Det talades om energin i tron: Kärleken som drar in den troende i ett ”hjälpande”, ”drabbad” av att ge Guds kärlek vidare! Kyrkan ska sträva efter delaktighet, att vi behöver varandra, att be om hjälp hur trivialt detta än låter! Ett andligt perspektiv på mission där engagemang och evangelisation går hand i hand, att leva i och levandegöra Ordet.

Lunch

Golunch bestående av het Thaimat med utsikt över Malmös stadskärna. Härligt väder med massa flanerande människor. Efter maten blev vi glass sugna och jag hängav mig åt en gigantisk våffla bestående av tre kulor: Toblerone, punsch/pecan och äpple/kanel, som en bit av himmelriket att njuta av denna underbara glass, som förövrigt lär vara sommarens sista. Efter en stunds njutande med slutna ögon så gör sig, den snabbt smältande glassen påmind på både byxor och händer!

Klockan 15

Var vi på Stortorget och lyssnade på The Path – en nordisk sångvandring och följde deras sånger om miljö, integration och existens. Jag kan säga att det var ett kärt återseende då jag sist träffade dem på Rättviks stiftgårds 70 års firande. Gruppen är verkligen otroligt bra på det de gör, det finns en nästan unik samstämmighet, det är som om deltagarna är handplockade för ändamålet. En kvinna i gruppen är engelsk och har en röst som trollbinder.. Hon har en otrolig höjd i sin röst och en fantastisk bärighet i rösten som bär på de riktigt höga tonerna fast hon hela tiden ”flexar” i styrka, om man hört Enya så påminner hon om henne och så ”kulning” på det. Jag sluter ögonen och ”tar in” hennes röst som är sammet och otroligt meditativ. Efter deras uppträdande på stora scen så tågar vi alla in i S:t Petri kyrka där vi fortsätter sjunga allsång (Siabahamba och Lunka på) med kanon och variation, och The Path bjuder på lite lugnare sånger.

Klockan 18

Fredsmanifestation på Stortorget, alla Malmös kyrkklockor ringde oss samman, alla hade något vitt på sig och vi tände varsitt ljus. Doreen Månsson är konferansier och vi gästas av den otroligt entusiastiska och medryckande rapparen: Behrang Miri som till och med får oss att dansa Arabisk dans! Vi magdansar också till bandet Östblocket som sjunger Baltisk inspirerat. Cirkus event är fantastiskt roliga med svärdslukaren och ballongmannen, de visar även upp mera akrobatiska nummer och lindans!

Stephan Doloko biskop i Sydsudan och Fulata Moyo – talar om fred i länder, värden och i oss själva, Fulatas tal är inklusivt och mänskligt, den speglar kvinnokamp som vill se förbi könsbegränsningar och en otrolig kunskap. Vår Ärkebiskop Wejryd äntrar scenen med stor värme och rättframhet, han känns så ”rätt” för oss i Svenska kyrkan. Han utstrålar medkänsla, hopp och kreativitet, han känns ”busig” och talar med glimten i ögat.

Klockan 21

Världens Mässa är nu på programmet, en mässa där all liturgisk musik är östinspirerad. Mässan börjar med att musikern låter oss provsjunga dessa annorlunda musikstycken innan vi kör igång på allvar. Det är häftigt men annorlunda, jag ska visa våra musiker denna ovanliga musikbild, med mycket stråk och stränginstrument. Vi sjunger även: Gud vår Gud, vi lovar dig, Gud är en av oss vid detta bord och Vi är inte här förgäves. Vi delade bröd och vin i måltiden innan vi gick ut i Malmökvällen för nästa punkt på schemat.

Klockan 22:30

Malmö Mass Choir uppträdde i S:t Johannes kyrkan med en fantastisk konsert med otroliga solister, det var så att taket nästan lyfte och vi i publiken fick också vara med och sjunga.

Fötterna var trötta efter denna dag och vi somnade ovaggat denna kväll.

Söndag 8/9

Frukost Mums med hotellfrukost det är verkligen fantastiskt!! Efter denna hade jag bestämt mig att gå på seminarium om: Kairos Palestina dokument – Ett kristet rop på fred i Israel Palestina konflikten. Att häva Israels ockupation, att sluta förtrycka och marginalisera palestinierna. Dokumentet vill visa på en nutidskontext och att perspektivet om heligt land redan är fullföljt tillbaka i tiden. Att de måste tittas på vad vi vinner på stridigheter idag. Gud vill ju inte förtrycka. Att se judarna ur ett antisemitiskt perspektiv, hjälper inte i denna konflikt, jag har ingen skuld i den säger: Father Jamal Khader. Vi måste tänka framåt i gemenskap och ha hoppet med trots allt som varit säger han. Hoppet är det viktiga. Gunilla Hallonsten talade om vad som görs idag från Svenska kyrkans sida i detta, Främst så reagerar och protesterar vi mot brott vad gäller de mänskliga rättigheterna. Kvinnorna här har heller ingen möjlighet att bli självständiga utan de isoleras. Att vi med EU:s hjälp ska försöka mobilisera till fredsarbete med hjälp av människor som finns på platts i området. Att försöka märka varor som stöder ockupationen. Israels behandling av palestinierna är att jämföras med Apartheid regimens i Sydafrika.

Klockan 11

Sändningsmässa på Stortorget

Mässan inleddes med trumpetfanfarer i olika delar av torget som sedan vandrade samman vid scen där de spelade under prossesionen, väldigt pampigt och fint. Där gick alla de herdar som stod för kyrkan och för vad vi är. Biskoparna och Malmös präster tågade in och efter denna helg mer än tidigare så är jag så otroligt stolt över att få vara en del av den världsvida kyrkan. Jag önskar att fler genom oss alla blir varse den storhet som vi tillsammans utgör och att vi får drabbas av den rörelse av att vilja hjälpa och förändra världen. Vi avslutade med att sjunga: Må din väg gå dig till mötes. Vi höll varandras händer, vi alla som är en mänsklighet. Världens Fest kommer att äga rum i Karlstad 2014.

En bal på slottet..

Ja,
 " Vad är väl en bal på slottet..Långtråkig, eller alldeles, alldeles underbar!"
Jag var på opera med en god vän igår, min första opera erfarenhet. Lucia de lammermoore.. och det var riktigt underbart vilka röster, jag visste inte hur jag skulle sitta eller andas jag bara satt och log åt de otroliga prestationerna. Hon som spelade huvudrollen Lucia var helt otrolig, vilken otrolig röst! Hela föreställningen fick stående ovationer. Jag fick biljetten i födelsedagspresent och jag måste säga att den var förutom Eriks tal på födelsedagskalaset den bästa presenten..Rakt in i hjärtat, denna fantastiska föreställning berörde mig djupt och kommer att stanna kvar väldigt länge..
Nu till lite fåfänga, jag hade på mig en svart långklänning med bara axlar, med en liten drapering tunt tyg över ena axeln, till det svarta remsandaler med kilklack ( min vän är väldigt lång) till  det en stor silverring som det enda smycket, lite "body" glitter på axlarna, ( glitter är aldrig fel, piggar upp) håret fönat med mycket volym och lockar lite löst ihopsatt, sot makeup och läppglans. Men pricken över i:et, en kort svart skinnjacka med rund hals och silver broderade blomrankor frampå ( på Nobless REA för 450 kr) klänningen var förövrigt köpt på Tradera för 400 kr!
Fantastisk kväll, jag kände mig som askungen på bal och det var alldeles, alldeles underbart.

Ibland blir det bara tok..

Ett skratt förlänger livet sägs det..
Min lillasysters kille har lite problem med sina ben, så vi bär honom ibland, ja när han inte är så envis att han ska dra sig upp själv med sina armar! Denna gången gick han dock med på att jag och Emelie skulle få bära honom, men han gjorde det inte lätt för oss..Han satt och gnessade med rumpan och for ikring för att det skulle bli besvärligare för oss, den filuren. Hur som helst, när vi kommit uppför halva trappan så känner jag hur mina brallor börjar att glida av.. Jag utbrister därför, - Nu tappar jag mina brallor! Men Mattias och Emelie reagerar inte nämnvärt förrens de ser att jag har byxorna vid fotknölarna och att jag måste kliva ur dessa för att inte ramla omkull. Vi skrattar alla tre så tårarna sprutar och jag kan ju säga att jag är glad att jag hade ett par rejäla trosor på mig, vidare så stod ju ytterdörren öppen på vid gavel!
Senast ikvällst så var "missflytet" framme igen då jag råkade stänga in mina bilnycklar i bilen tillsammans med en hoper saker..Mattias bror var tvungen att "knacka in" rutan..

semester

Hej


Vilken händelserik sommar.. på gott och ont, en känslornas karusell.
Först, glädje på midsommaraftondå jag plötsligt blev brudtärna på min tvillingsyrras bästa väns bröllop. Hon gifte sig med en man från Syrien, hennes brudklänning var cerise och hon var barfota, jättevackert bröllop i Malingsbo kyrka. Det var bara jag och ett par till som visste om bröllopet innan (en halv vecka ungefär)sedan blev det midsommarmat och prat, jättemysigt efter detta var det dags att åka till jobbet.
Detta ljusa, vackra och glädjande till sorg och saknad över en vän som inte längre orkade med livet. Det finns många frågor jag vill ställa och naturligtvis så finns där också förebråelser..för jag är inte mer än en vanlig människa. Faan jävla dig, ja så har det känts somliga dagar! Du var en vän som alltid gjorde avtryck i ens liv, fast du personligen inte fanns närvarande, ditt speciella sätt din gång, din lukt och framför allt ditt sätt att prata på, det kommer alltid att leva kvar.. Jag minns när vi var ute och red i full fräs över Tallbackshea, så mossa och kottar yrde, hur du fick mig med min panikångest på andra tankar genom att be om en sång, och jag sjöng framför allt så sjöng vi: du och jag och Camilla Annies sång och Sagan om lilla Sofie.. Jag sjöng dem för dig en sista gång på din begravning, det var inte lätt det var en pers att hålla tårarna tillbaka, men jag säger som Emil sade då han skulle köra Alfred till Marianelund, något med att man blir stark om man måste. Tack Alexandra för att du fanns för mig, för att du som en ängel kom in i mitt liv då du behövdes som mest..Jag älskar dig.
Sommaren är också en tid av förverkligande, att hitta tillbaka till det viktiga i livet. För mig blev det en resa i ett vackert landskap men också en resa i mig själv, jag var ute och gick i två dagar och sov en natt ute i en sk fiskekoja. Jag hade tänkt att göra denna resa med min syster på vårkanten men då räckte inte tiden till. Nu blev min lilla vandring otroligt spontant planerad efter frukost en något molnlig morgon, jag kände mig frustrerad och rastlös over beslut som behövde fattas och en annalkande bemärkelsedag som jag hade tid att planera längre fram..Jag behövde distans till värdsliga ting, helt enkelt. Det vart en fantastisk vandring i ett så fint landskap, jag fick se så mycket vackert: svamp, bär, utsikt, fåglar.. Jag lyssnade till naturen till skapelsen (mobilen lämnades hemma) vinden och vattnet. Doften av naturens egna parfym var stundom nästan bedövande alldrehelst invid myrar och våtmark, och att  lägga sig ner och titta upp på molnens lek i skyn och hur jag kan leta fram fantasifoster bland molnens dans..Vi badade i en skogstjärn, jag och hunden så stilla så skönt. Natten i fiskekojan blev händelserik då jag fick påhälsning av nyfikna som undrade vad jag gjorde därute, om jag var själv.. ja, det blev blandade samtal om tro och politik på nattköken i kojan! Sammanfattningsvis så cvill jag bara uppmuntra alla till en sån här färd, men gör inte misstaget att gå för långt varje dag 1,5 mil/ dag är lagom för att orka  njuta, ta med energirik kost, drick mycket vatten och ta med ett torrt ombyte. Det är också bra att ha en liten "pingla" på kläderna eller ryggsäcken, för att göra djuren varse om din ankomst, och helst då för att inte behöva bli överraskad av någon björn.
Senare i sommar hade jag och tvillingsyrran vår fyrtioåriga bemärkelsedag, vi firade genom att först spela paintball i Grängesberg vilket var så otroligt roligt!! Men vad ont det gjorde att bli träffad jag blev träffad i sidan och på ena skinkan och det sved som attan. Men såå skoj och helt oförglömligt, min bästa vän Annika filmade oss och Kuskens dotter dotter, tog kort!!
Efter den här krigsleken så firade vi med mat , musiktävling och underhållning av Jonas Lutring i Saxhyttans bystuga och det blev så otroligt bra en fantastisk dag och kväll.
Nu har jag börjat jobba igen och det käns bra!
I augusti ska jag gå på Opera på Skäret, det ser jag fram emot!